Planen för dagen var att klättra på Grönsbrinksberget. Och den planen kom inte ens i gungning bara för att april inte visade sig från sin bästa sida. Regn och rusk innebär Gore-Tex och aid, inte att man låter bli att klättra. Vi blev till slut några kämpar som hängde på oss stegarna för att i bästa stil få hjärtat i halsgropen och pulsen att öka. Josef, den store kreatören av bevingade ord, gjorde det igen när solen efter halva första repan bröt fram och han mellan sammanbitna läppar mumlade fram ”Ödet belönar dom tappra!” Och det gjorde det sannerligen, efter en aid-repa hade klippan torkat upp så det var dags att tänka om och dra på sig friktionsskorna. Så efter att ha startat dagen hemma vid köksfönstret med ösregn på utsidan fick jag avsluta med att leda Tutti-Frutti i strålande solsken, vad mer kan man begära?
